new york sport club
då var jag här då!
imorgon
men jag ska försöka skriva lite i usa också, men kommer nog ha bättre saker för mej för det mesta än att sitta och skriva på en töntig blogg.
aja, hare fint i sverige, jag ska ha det bäst i usa!
packa, packa, packa .
48
och igår kväll var det årsfesten. och det var trevligt. men jag trivs mycket bättre på fotbollsplanen och på gymet än bland fulla människor!!
inflyttningsfika

snygga tvillingarna i deras snygga lägenhet!
bra tjej!!
min kompost .
rolig grj idag! min cykelkorg har blivit lite som en kompostkorg för mej, alltid när jag cyklar från träningen och äter frukt lägger jag alltid skrutterna i korgen. och idag när jag kommer ut från skolan och ska cykla för att träna så är korgen helt tom. tänkte att den kanske hade ramlat nångång och nån vänlig själ ställt upp den igen, men icke, där låg inga skrutter och bananskal på marken. lite småsick tycker jag allt.
ikväll har jag och amanda och julia varit och kollat på uppsala basket. senare kom även en annan amanda. det var trevligt och nervöst!! uppsala vann iallafall tillslut med 4 poäng, men det satt hårt inne. och imorrn är det tyskaprov, så borde ta och öppna böckerna nu!
hata folk som hatar oss!
jag vet inte vad jag ska säga, jag blir bara ledsen! och visst, alla har rätt till sin åsikt, och man kanske inte ska gå och bli ledsen över en facebookgrupp. men ändå. jag blir ändå arg, förbannad och ledsen.
aj mina bröst!
och vi kanske ska fjällvandra i sommar. mamma och pappa känner att de misslyckades med mina äldre systrar som aldrig ville. men jag är aspepp. och jag vill att det ska vara på riktigt. allt vi har med oss har vi på ryggen, vi ska gå en massor, bestiga kebenekaise, och ni vet vara helt utanför resten av världen. fett kul! jag är pepp!
hemma
sämst !
pia for president!
imorse när jag läste dn-spoten som vanligt fick jag läsa att dns krönikör johan esk tycker att pia sundhage borde bli assisterande för herrlandslaget brevid svennis. men vi börjar på en punk.
1. jag tycker inte att svennis borde bli förbundskapten, han har inte lyckats i nått slags av lag på flera år, varför skulle han då lyckas i sverige? nej diss för honom
2. pia for president! själv tycker jag att hon borde bli förbundskapten!! det finns inte en enda människa som har anknytningar till sverige som har lyckats så mycket som hon. som johan esk skrev, att lyckas med att ta guld i os när det enda landet kräver är just guld. det är stort! och att vara tränare handlar om att förmedla ett spelsätt och sen se till att spelarna följer det så att segrar senare växer på träd. det spelar ingen roll om man tränar kvinnor eller män.
3. sen tror jag att henke skulle vara intressant som assisterande. även han kan massor av fotboll.
men jag kanske är blind? en kvinna kanske inte kan så pass mycket fotboll som en man? en man som precis lagt landslagsskorna på hyllan kanske inte skulle direkt kunna ta över ett landslg direkt? men vet ni vad. jag tror på henke och jag tror framför allt på pia! för är det nått svenska herrlandslaget behöver är något nytt! inte en gammal gubbe som tror att den kan allt, då kommer vi vara kvar där vi är idag, ett långt tag framöver.
men sen så är det ju så att bara för att pia är kvinna så betyder det ju inte att hon bara sådär skulle säga ja om hon skulle få en förfrågan. för jag skulle då hellre träna ett av världens bästa lag på damsidan än ett lag som har mycket mindre än hälften att erbjuda på herrsidan. men kul och bra för svensk fotboll (och fotboll världen över) om hon skulle få en förfrågan och sen säga ja!
min historia
det var den 18 april. jag hade satt på mej min tröja, min tröja nr 13, med gusk-märket på bröstet. jag hade ställt upp mej på planen, matchen skulle snart börja, jag var vänsterback som vanligt. vi vann matchen med 7-1. jag gjorde en okej match. det blåste mycket, men solen stog högt upp på himlen. frida n stog i mål och gjorde sin första match i gusktröjan. det var ett litet omklädningsrum. efter matchen och jag hade duschat, var påväg till bussen och en från moståndarlaget stoppade mej och säger att vi var ett väldigt bra lag och var imponerad av hur vi spelade. det jag inte visste då var att detta skulle bli min sista match på mycket länge och att dagen efter skulle förändra mitt liv, hur mycket, det vet jag inte än, och kommer inte få göra det på länge länge.
det var den 19 april. jag hade åter tagit på mig min tröja, min tröja nr 13 med gusk-märket på bröstet. vi hade lagfotografering. vi var många, både gusk och gamlis. det var kallt, det blåste och det enda som syntes på himlen var vita kalla moln. jag minns våran dåvarande tränare aldrins solbrillor, ingen förstod varför han skulle ha de på sig, och så var de fula! det jag inte visste då var att det som hände bara ca timmen efter skulle förändra mitt liv, hur mycket, det vet jag inte än och kommer inte få göra det på länge länge.
och så då, klockan var lite efter tolv. snart var träningen slut, snart var detta träningsläger slut. snart skulle jag åter sätta mej i bussen med de jag älskar. men en träning är inte slut förrens den är slut. och det visste jag. men det jag inte visste var att det som hände 5 minuter innan träningens slutsignal gått skulle förändra mitt liv, hur mycket, det vet jag inte än och kommer inte få göra på länge länge.
då. det var 5 minuter kvar. jag såg bollen. anna såg också bollen. både ville vi först fram. båda ville vi vinna närkampen. båda gick vi in lika hårt. men det som inte hände båda var att jag skadade mej. på något konstigt sätt fick jag annas knä på mitt. jag föll ihop. jag skrek. jag hade förjävla ont. tårarna bara rann. det enda jag såg framför mej när jag låg där på konstgräset var hur illa det kan gå när det handlar om knän. när jag kollar upp så står de jag älskar runt omkring mej. jag får ligga i helenas knä. petra lindar mitt knä. någon håller min hand. någon torkar mina tårar. några står lite längre bort och pratar om det kanske är korsbandet, menisken eller bara en enkel skada. samtidigt står någon och ringer ambulansen. jag skriker. mina tankar känndes ondare än själva smärtan. jag minns den där stunden klarar än himlens blå klara färg en vacker sommardag. det kom aldrig en ambulans, det fanns bara en i landskrona och den var upptagen. de jag älskar lyfter upp mig på en bänk och bär mig bort till spelarbussen. min tränare ringer mina föräldrar, jag pratar också, fast jag gråter bara, får inte ut några ord. de lyfter upp mig i bussen. i bussen finns bara jag busschaffisen bosse, lagledare mårten, frida w och malin t de andra stannar kvar och duschar. jag ligger i mittgången i frida ws knä, malin t masserar mina svettiga fötter. vi kommer fram till helsingborg. två vältränade män kommer in för att försöka bära ut mej. de lyckas tillslut. de sätter mej i en rullstol och frågar en massa frågor. jag kommer in på sjukhuset. jag får lägga mej i en säng. jag får massa verktabletter och nånting som de sprutar in i magen. malin t lägger en kommentar när hon masserar min fot som får mig att skratta för första gången sen allt hände. den handlar om att det var tur att jag inte hade en lika ful tå som hon hade, då vi brukar skämta om hennes stortå. personalen har problem att hitta mej på datorn, finns jag ens? tillslut hittar de mej. jag får ta röntgenbilder. men som de redan listat ut är inget ben av. jag får mer verktabletter. tillslut fick jag åka därifrån, de körde mej i rullstol till bussen. sen fick jag kryckor att hoppa på. hoppar upp i bussen, de jag älskar kramar mej och det där. jag ska sitta längst bak för att ha så mycket utrymme som möjligt. när jag är påväg i gången sitter anna på ett säte, hon gråter precis som jag. jag kramar henne och försöker säga att det lika gärna kunnat vara tvärt om. jag sätter mej längst bak. bussen åker iväg. efter någon timme tar jag alla mina verktabletter. de var starka. lite väl starka för mej. för ett tag senare ber jag om en kräkpåse. det går ett tag. och jag spyr. vi stannar ett tag senare för att stanna på en mack för att kissa och sträcka på benen. några hjälper mej till toan. jag tar ut mina linser jag har i ögonen. jag går på toa. sen åker vi vidare. men denna gången sitter jag längst fram i hopp om att jag inte ska må lika dåligt då. efter ytterligare några timmar stannar vi igen, denna gången i stavsjö. denna gången för att äta. jag åt en sallad med räkor och advokado, jag klarade inte att äta nått annat. vi åker vidare. frida n som bara veckan innan har skrivit på för oss, ställer sig upp, tar mikrofonen, sätter på sig en peruk. och börjar härma aldrin våran tränare som är från sydamerika. alla börjar skratta. frida var helt klockren! frida n som är helt underbar, frida n som alltid hjälper än med allt från litet till stort, frida n som man alltid känner sig trygg vid. någon timme senare ska jag ta mina tabletter igen. och återigen så händer det. jag spyr. elin l är någon slags av skjutsköterska och tar hand om mej. jag gråter igen. jag ville inte vara med om detta. mörkret kommer utanför bussfönstrerna. tillslut är vi framme kl är snart 12. min pappa är och möter mig vid scandic. han skjutsar hem mig.
det är den 11 oktober och jag har varit osäker på om jag ska lägga upp detta inlägg eller inte, då det är min historia som har betytt och betyder mycket för mej. men jag ville visa hur dessa dagar såg ut från mina ögon. och jag kommer snart skriva om hur tiden var efter den 19 spril. men nu räcker detta än sålänge.
sämst!
och sen, uppsalakören med min förr lagkamrat carro i åkte ur körslaget igår. sad.
och ni vill jag bara må bättre. känner mej seg, ont i kroppen och allt. måste må bättre imorrn så man får träna!!
jaha
idag gick jag upp tidigt för att städa huset, vad gör man inte för lite pengar? haha. aja, det var bland det jobbigaste jag varit med om, kände mej sjukt sjuk, hängig och allt. men jag pinade mej igenom det. sen kom en tyska hit. hon kom till sverige och stockholm för 3 veckor sen och går i skolan här. hon känner några i tyskland som vi också känner, så hon ringde och kolla om hon kunde komma för nån vecka sen. hon kom hit och hon var trevlig. hon kunde hyffsad engelska och lite lite svenska. hon älskade ordet jaha på svenska, haha. sen drog jag mamma och hon och såg sallén mot solna, tyvär förlora de med 10-15 poäng men de ledde faktiskt inför den 4e quartern. det var första gången jag såg de men jag blev positivt överraskad över att de var riktigt bra och slet och kämpa. men de slarvades en del, speciellt i sista. sen drog vi till storvreta och kolla på när august spelade innebandy. de vann med 7-0 och august spelade okej. nu är det fotboll för fulla muggar som gäller!! kom igen nu sverige och vin mot danmark utan hjälp av en full dansk!!
bra slut på dagen!!!!!!!!!!
en till sjukt kul grej!!! hv vann mot färjestad med 8-0!!!!!!!!!!!!! så just nu är agge sur som en räv här hemma och framförallt jag men även mamma och pappa är sjugt glada!
annars så, var jag hos sjukgymnasten idag, och han tycker att knäet ser hur bra som helst ut och att jag är stark och så, dte är ju sjukt skönt att höra. och det är ju så kul att träna!!
gud vad jag känner att detta blogginlägg blev jättekonstigt, men skitsamma, jag är glad för HV VANN!!!!!!!!!!!!!!!
du är fan bäst
ikväll är kvällen med stort k. jag ska åter få träffa min stora kärlek (matilda och elin tänker på nån, men om ni tänker efter är denna kärleken ganska så större). för ikväll börjar tåget gå, många kommer hoppa på och många kommer hoppa av, men idag börjar det iallafall rulla. och jag är av den typen att jag älskar att vi börjar redan nu! jag ser fram emot denna säsong, tänk att få göra det du älskar mest vecka in och vecka ut, jag ser mer än fram emot det!!
fotboll, jag älskar dej!
hemma!
hemma från en helg i stockholm. skönt att vara hemma men har haft sjugt kul!! kom till sthlm igår förmiddag och där var elin och mötte mej, vi har inte setts sen i julas. kul!! vi drog runt lite på stan och hade det väldigt bra och fint. sen drog vi hem till henne på lidingö och hade det schysst!! idag var vi på söder och fikade med klara, det var fint att träffa klara igen!!
bra helg helt enkelt! nu är det skolvecka igen, känns ju inte alltid direkt jättebra med skola igen, men jag har lovat elin att den här veckan ska jag vara duktig när det gäller allt med skolan, och jag ska hålla det!
(förövrigt har jag kommit på att jag gör utropstecken efter i princip varje mening, haha)
först 2 extremt snygga bilder på mej och elin och sen en sjugt snygg bild på elin och klara!!
tack och hej leverpastej!
äntligen fredag!
skönt med fredag! det första jag gjorde när jag kom hem var att lägga mej i soffan och sova en och en halv timme, utvilad nu? skulle inte tro det. ögonlocken håller bara på att falla ner. menmen, funderar på om jag skulle ta mej i kragen och städa huset, 200 kr skulle ju vara kul att ha!
fin helg kommer det bli! åker till sthlm imorrn och hälsar på min vän elin, har inte träffats sen förra sommaren, så det är på tiden känns det verkligen som! kommer hem på söndag och sen börjar skolan igen. men nu är det bara 3 veckor kvar till höstlovet och alltså bara 3 veckor kvar tills jag åker till usa och hälsar på min syster! längtar, ska bli sjukt kul (vill även säga (tror det var shirin och amanda som brukade säga till mej) att jag skrev sjukt med k oc inte g, bra sofia!!)!!
på måndag börjar träningarna igen med laget, underbart, efter en veckas uppehåll!! det är konstigt det där, hur man kan börja sakna sitt lag sådär bara på en gång, och samma sak är det under de träningslediga veckorna på sommaren och under julen. jag älskar mitt lag och jag älskar de personer som gör laget!
det är nästan så att jag skulle kunna somna i soffan igen!!
mitt fina underbara lag, bilden är tagen under träningslägret i landskrona under försäsongen, samma dag som denna bilden togs gick mitt knä sönder, men tack vare personerna på bilden så blir den hårda resan tillbaka enklare!
helt ok
igår hade vi möte om nästa säsong. det känns bra. tror det kan bli bra. det trodde jag iof förra året med men då trodde jag kanske lite för mycket på vad som sas, det var liksom lite för mycket snack. men iår känns det bättre, får hoppas att det blir så också. vi kommer bla ha 4 tränare, något so är bra! plus att vi får gymkort på kraftkällan under försäsongen, sjugt bra!
aja, hare!